Internetberoende - ny period installerad

Senast uppdaterad den Måndag 28 mars 2011 18:52 Skrivet av Jan Brandin Måndag 31 maj 2010 19:39

 Den moderna kyrkan i Norrfjärden                                                       Under resan har jag haft stor glädje av internet. Med daglig rapportering och epostkorrespondens blir man också beroende av att det fungerar. När jag idag i Luleå försöker upprätta kontakt går det inte. Jag hittar ett meddelande om att mitt månadsabonnemang gått ut. Att förlänga det en söndagskväll visar sig omöjligt.

Idag såg jag dagsljuset i Piteå. Eftersom det är söndag serverades hotellfrukosten senare, kl 8, och jag tog lite sovmorron. Hotellpersonalen var mycket tillmötesgående. De hade låtit mej sätta in cykeln i källaren. När jag skulle åka uppmärksammade receptionisten att vattenflaskan på cykeln bara var halvfull. Hon sprang iväg och fyllde på den och la samtidigt i ett par isbitar. En tydlig gest av omtanke. Jag gjorde också försök att via nätet boka en flygbiljett hem, men gick bet. Mitt betalkort fungerar inte. Det verkar som om de inte litar på min betalningsförmåga.

Förtretligheter inträffar oftare med saker som inte har med själva cyklingen att göra.

Dagens resa gick över Kopparnäs till Norrfjärden. Här finns en mäktig och märklig kyrkobyggnad i modern arkitektur, som invigdes redan 1967. Från Norrfjärden kom den kyrkoherde som vigde Mona och mej i Bollebygds kyrka 1971 (40-årsjubileum nästa år) och som tagit sig namnet Norrfjärd.

Piteåbygden ser ut att vara ett välmående område. Många nya hus på landet och välordnat runtomkring. Här upptäckte jag inte några gårdar med skrotbilar och allmän röra som jag gjort på många ställen tidigare under resan. Jag frågade OK-föreståndaren i Rosvik, där jag stannade för en kaffepaus och han bekräftade min uppfattning. Från Rosvik korsade jag åter E4 till Halleström och svängde sedan mot Ersnäs. Efter en gir till Alvik följde jag väg 94 via Måttsund och Bergnäset till Luleå. Totalt 7,5 mil. Utmärkta vägar, 15-gradig värme, vindstilla och nästan inga backar – med andra ord utmärkta förhållanden.

Här fanns tidigare Lv6. Efter nedläggningen har området gjorts om och i en av byggnaderna finns ett vandrarhem som tillhör SVIF – en konkurrent/komplementär till STF.

När jag under kvällen skulle använda en del av den kvarblivna grädden i mitt te kunde jag konstatera att den av skakningarna på grusvägarna ändrat konsistens och inte längre gick att hälla. Jag fick ösa upp den ”vispade” grädden.